Bivråken

Bivråken är en anonym fågel för de flesta – mer eller mindre osynlig under häckningstid, men lätt att se under flyttningen mot sydligare breddgrader. Att den inte påträffas så ofta under häckningen beror på att den inte, som så många andra rovfåglar, söker föda över öppna marker eller vatten, utan letar humle- och getingbon inne i skogen. När bivråkarna flyttar ses de ofta många tillsammans. De kan då i hundratal ses när de i vida cirklar stiger på de uppåtgående varma luftströmmarna över Skanörs ljung. Detta är ett fantastiskt skådespel!

Utseende

Bivråken är en medelstor rovfågel, jämförbar med orm- och fjällvråk. Den har en vingbredd på ca 120 cm och längd på 55 cm. Färgen varierar mycket och undersidan varierar från nästan helt vit till mörkt chokladbrun.

Bivråken

Att skilja den från andra vråkar

I glidflykt kännetecknas bivråken, om man ser den framifrån eller bakifrån, av att vingspetsarna hänger ner något under horisontalplanet – vingarna verkar lite kupade. Huvudet är är litet och sträcks mer ut från kroppen än vad ormvråken gör. Ser man bivråken på nära håll syns den karakteristiska teckningen på stjärtens undersida: Den ganska långa stjärten har ett brett svart band vid spetsen och två smalare, mörka band längre in på stjärten. Om man har tur och får se en sittande gammal bivråk på nära håll framträder de gula ögonen och det grå huvudet..

Var bor den?

Bivråken häckar i höga träd i skog och dekorerar boet med friska lövkvistar. Hannen utför inför parningen en flyktlek, där han skakar och sträcker upp vingarna samtidigt som han dalar ner. Sedan slår han några vingslag och stiger upp igen, varefter manövern upprepas. Honan lägger normalt två ägg, som ruvas en dryg en månad. Ungarna stannar i boet i ca 40 dagar.

När flyttar bivråken?

Bivråken kommer till häckningsplatserna i Sverige från mitten av maj till början av juni. Att den kommer så sent beror på att födan, som huvudsakligen utgörs av larver och puppor av humlor och getingar, finns tillgänglig först då. Höstflyttningen inleds i mitten av augusti. Först flyttar de äldre fåglarna, och enligt fågelräkningarna i Falsterbo når deras sträck sin kulmen runt 28 augusti. Ungfåglarnas sträck har sin topp drygt 14 dagar senare. Bivråken är således bara i Sverige under ca 3 månader. Vintern tillbringar den söder om Sahara främst i tropiska Västafrika norr om ekvatorn.

Hur många finns det?

Alltsedan 1940-talet har den svenska stammen minskat stadigt, men de senaste åren har en viss stabilisering av beståndets storlek skett, även om antalet kan variera från år till år. År 2006 räknades ca 5 700 utsträckande bivråkar i Falsterbo, men under 2009 bara 4 300. I början av 1970-talet låg årssumman på drygt 20 000.
Bivråken förekommer tämligen allmänt i södra och mellersta Sverige, men mer sparsamt i Norrlands södra skogsområden. Arten är spridd över Europa österut till Asien. Sannolikt finns många hundra tusen par i världen.